Julkalendern: Det ofattbara DEL 18

Kapitel 18



Hej Alice!

Jag vet att jag har sårat dig, men det ska aldrig hända igen. Det var något i mig som sa att jag måste ljuga, men sedan en annan sida som sa att jag måste berätta sanningen.

Jag vet inte det där med festen. Jag har aldrig varit på någon fest innan. Vad gör man? Ska man ta med sig något? Du tycker nog att jag är en looser som inte har något liv utanför mitt hus. Men här känner jag mig trygg.

 

Kram, Karl

PS: Vad ska jag ha på mig till festen?

 



Karl skickade iväg meddelandet med en orolig känsla i magen. Han kände på sig att något skulle hända. Men vad? Han lade sig i sängen med huvudet upp mot taket. Det hängde små änglar som sken över hela hans rum. Skulle han och Alice träffas här i hans rum måste han ta bort dem. Det skulle se fjolligt ut. Han måste visa att han är en mogen kille. Men på var och en av änglarna stod där en liten text. De var skyddsänglar som skulle skydda honom från faror i livet. Han tog ner en av dem och läste: Den här ängeln är den starkaste ängeln av dem alla. Den skyddar dig mot kärlekens farhågor.  Han tittade på den. Läste texten ännu en gång. Den här ängeln behövde han nu. Den trogna kärlekens skyddsängel.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0